Tillbaka till Hoya sp. aff. clemensiorum från Aceh

Nu var det bara ett par månader sedan jag jag skrev om Hoya sp. aff. clemensiorum från Aceh, men eftersom den passade på att blomma så tänkte jag att en tidig repris inte vore helt fel, även om det kanske blir lite upprepning. Den här importerade jag från Indonesien 2021, och då som Hoya clemensiorum Red från Aceh.

Hoya sp. aff. clemensiorum (Aceh)

Den här klonen säljs oftast fortfarande som det, och kännetecknas på bilder ofta med läckra, ordentligt röda och tjocka blad som är ganska små och korta. Jag skrev in den som Hoya sp. aff. clemensiorum i min lista, eftersom det är ganska rörigt med just dessa arter och den, precis som många nyinsamlade hoyor som kallas clemensiorum, ligger väldigt långt från typen i utseende.

Hoya sp. aff. clemensiorum (Aceh)

Jag använder heller inte beskrivningen Red, eftersom det snabbt visade sig att det inte var en egenskap som var särskilt utmärkande i odling. I själva verket blev bladen tunna och gröna och hade ganska lite gemensamt med de blad som den importerades med. Det tog faktiskt lång tid (år) innan bladen fick de uppresta nerverna och räffliga bladkanterna som gör den attraktiv.

Hoya sp. aff. clemensiorum (Aceh)

Efter ytterligare mognad visade den sig kunna få en läcker röd färg med, även om det snarare är svalare temperaturer än bara starka lampor eller söderfönster som ger den effekten. De första åren ställde jag mig tvivlande till om jag skulle behålla den, för i dess unga stadium så är ungefär hälften av mina finlaysonii-kloner snyggare.

Hoya sp. aff. clemensiorum (Aceh)

Men nu har den faktiskt blivit ganska snygg ändå. Jag hade nog gärna sett att bladen blivit större nu när de inte får den härliga tjockleken inomhus, men å andra sidan så fungerar det spretiga växtsättet bara när bladen är korta. Den visade sig även ha en otroligt spännande doft när den öppnade sina blommor. Till skillnad från de typiska citronliknande dofterna som den här typen av Hoya ofta har så doftade den istället kraftigt och tungt av parfym. Att gå in i rummet där den stod var som att sätta sig ner på en buss bredvid någon som använt alldeles för mycket parfym.

Hoya sp. aff. clemensiorum (Aceh)

Blommorna höll sig öppna i 4 dagar, vilket inte är speciellt länge men bättre än flera andra liknande hoyor. Och de har en helt ok storlek och en hyfsat fin gul färg som passar med de mörkare spetsarna.

Hoya sp. aff. clemensiorum (Aceh)

En större besvikelse var Hoya polypus som också debuterade samtidigt. Vi har haft en skakig historia, polypus och jag. Den hamnade här av en slump, och ibland tycker jag den är väldigt lovande, och ibland har jag lust att göra mig av med den fula plantan. Men den senaste toppen var när den började utveckla knoppar. Det här är helt klart en art som har häftigare knoppar än blommor (i alla fall odlad inomhus där blommorna inte riktigt öppnar sig) och allt jag ser är glasstrutar.

Hoya polypus

Blommorna däremot bleknade ordentligt och min stora besvikelse var att den inte doftade. Andra liknande hoyor tenderar att ha intressanta dofter, och den totala avsaknaden av doft förvånade mig. Jag kommer nog ge den tid till några omgångar till, eftersom doft ibland kan behöva lite tid på sig (och plantan är minst sagt sliten), men toppen förvandlades helt klart till en dal.

Hoya polypus

Avslutningsvis så måste jag bara dela med mig av två vackra blomlösa plantor. Hoya sp. AH021 är verkligen en underbar krukväxt. Den växer så kompakt och avgränsat (med viss uppmuntran, givetvis) när många av mina andra finlaysonii-typer ser förskräckligt orediga ut. Vanligtvis står den längst in i en hörna i ett fönster, men den fick komma ut och duscha av sig alla släppta döda blommor inför blomsäsongen och jag kunde inte låta bli att bli så nöjd över hur den ser ut.

Hoya sp. AH021

Hoya sangguensis från Malaysia drar sig väl mer åt det orediga, men de blanka bladen och silvermönstret gör den så himla snygg i mina ögon. Den fick nyligen planteras om i en större kruka, och har sedan dess fått stå lite mörkare för att inte stressas för mycket. Jag trodde jag skulle bli missnöjd utan den vackra rödtoningen den här klonen kan få, men även helgrön är den en upplevelse. Den blev även samtidigt friserad då det blev en del sticklingsstagning, men den har raskt satt nya och i vissa fall mycket större, lika läckra blad.

Hoya sangguensis (Malaysia)

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.