Drosera
Drosera är ett släkte av växter som tillhör familjen Droseraceae. I Sverige kallas de sileshår medan de på engelska kallas för det mer poetiska och passande sundews. Drosera är ett stort släkte och är spridd i hela världen inklusive Sverige men den störta artrikedomen finns i Australien. De växer i näringsfattiga miljöer som kan se väldigt olika ut. Hos Drosera är bladen täckta av körtlar som ser ut som små tentakler täckta av en klibbig vätska som lockar till sig bytesdjur. Dessa tentakler har både känsel och kan röra sig. När något fastnar i körtlarna böjer sig omkringsittande körtlar mot störningsmomentet. Om de känner av proteiner börjar de utsöndra en annan slags vätska som bryter ner och dödar bytesdjuret samtidigt som hela bladet vrider sig och omfamnar bytet. Andra körtlar på bladet absorberar näringsoppan från bytet. När allt som återstår av bytesdjuret är ett tomt skelett återgår bladet till sin ursprungliga form. Den här processen kan vara klar på bara ett par dygn. Sileshårsläktets fascinerande mekanismer har dragit ögonen till sig och släktet har använts både som medicinalväxt (till viss utsträckning även idag) och föreslås ha andra användningsområden inom medicin. För översiktlig information rekommenderar jag engelska wikipedia här.
Mycket unga rotskott av Drosera adelae med bytesdjur i olika stadier av nedbrytning
Många droseraarter är väldigt lättskötta och växer i nästan vad som helst, gärna i grannens kruka. Generellt så fungerar sphagnum eller en torv och sandblandning bra så länge som substratet aldrig torkar ut helt. Drosera behöver ordentligt med ljus för att växa bra. Då droseraarter har anpassat sig till så olika klimat så kan behoven skilja ordentligt mellan arter. Drosera kan generellt sett lätt förökas genom delning, rotsticklingar, fröer eller bladsticklingar.
Mina drosera
Drosera binata
Drosera burmanni