Tisdagsdischidia

Ett av mina mål för i år är att lägga ut lite fler Dischidia på min sida. Jag har ju skrivit om dem då och då, men det har aldrig riktigt blivit av att ge dem egna sidor eller gallerier. Men nu tar jag ett steg mot det målet med den trevliga Dischidia lancifolia.

Dischidia lancifolia

Det här är en Dischidia som verkligen har växt i mina ögon. Det är en art jag har haft i tankarna ganska länge, och de smalare klonerna har minst sagt väldigt snygga blad. Så när arten dök upp till salu i Europa så var jag snabb att köpa inte bara en, utan till och med två sticklingar, utifall en skulle dö.

Dischidia lancifolia

Jag ska erkänna att jag blev lite besviken i början. Jag hade ju redan sett på foton att den här klonen hade bredare och tråkigare blad, men jag hade ändå hoppats att de varit lite mer lika de kloner jag suktade över. Men sticklingarna blev planterade och började snabbt och utan knot växa. Den växte snabbt och när den började klättra och fylla ut blev jag lite småkär i den igen. Bladen bildar en vacker bladmassa tillsammans, och de bredare bladen gör sidonerverna tydligare på de äldre bladen. Dessutom började de starkt röda blommorna dyka upp som små smycken på plantan.

Dischidia lancifolia

Den visade sig även väldigt lätt att få snygg. Det här kanske inte är en speciellt viktig faktor för många, men för mig som kämpar med rankor har den visat sig väldigt formbar och klättrar precis lagom starkt för att kunna styras men inte fastna i allt och andra runt dem. Förutom det har den varit så blomvillig och enkel. Under vintern är blomningen ganska osynlig, framför allt för att blommorna tenderar att döljas av bladen. Men under ljusare tider så blommar den väldigt mycket, vilket gör att flera flockar alltid är synliga och kan beundras trots att många av dem är helt dolda.

Dischidia lancifolia

Gillar man att odla Dischidia ovata och kan tänka sig en mer tunnbladig klättrare är Dischidia lancifolia ett säkert kort. Så länge man inte är ute efter något suckulent så kan det till och med vara så att denna (tillsammans med hirsuta, möjligtvis) är den mest odlingsvärda Dischidia jag kan tänka mig. Men samtidigt så har släktet så många unika och fascinerande blad att det är svårt att rekommendera en ganska ordinär (men attraktiv!) klättrande ranka om man nu bara ska ha en Dischidia.

Dischidia lancifolia

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.