Det är dags att skriva om trips

Det här är ett inlägg jag suttit med ett ganska långt tag, men inte riktigt fått ordning på. Många har pratat om trips i år, vilket till stor anledning berodde på att det var ett tripsår förra året, men då nog gick lite under radarn. I september förra året fick jag för första gången på länge ett ganska svårt tripsangrepp, vilket bland annat ledde till förlusten av runt 70 plantor. Tidigare har jag undvikit att skriva om trips (precis som jag inte skriver om bladlöss) men nu är det dags. Jag har även lagt till en sida om trips som har lite mera fakta och lite mindre svammel. För er som inte vill läsa en lång text om trips så får ni njuta av en bild på den ljusblommande Hoya kerrii med en sjustjärna som bonus.

Att jag inte tidigare skrivit om trips är för att det kan vara väldigt olika hur det slår i en odling. Innan jag odlade mycket hoyor och tropiska växter (framgångsrikt, jag övade en hel del vid den tiden!) odlade jag mycket chili, andra grönsaksväxter och tempererade köttätande växter. För dem är trips en katastrof, och det var även mina första intryck av trips som skadegörare. De är svåra att hitta, de förökar sig explosivt om man inte hittar dem tidigt och ett svårt angrepp kan decimera en skörd. På den här tiden lärde jag mig den dyrköpta läxan av att aldrig någonsin köpa kryddplantor på stora handelsträdgårdar (de har nästan alltid trips i någon omfattning) och prövade på en hel del behandlingar, varav de flesta bara delvis verksamma. Ofta handlade det om att mildra angreppet tills skördetid då plantan kunde kasseras. För fleråriga plantor var alternativet oftast att ta bort alla växtdelar om plantan skulle bli frisk. Med andra ord var trips tufft, jobbigt och extremt ovälkommet.

När jag sedan flyttade på grund av studier och fokuserade på tropiska växter, mestadels Hoya, var trips välsignat frånvarande inomhus. Att bo i lägenhet har sina fördelar! Det var först när vi flyttade till radhus, den första våren, som jag upptäckte trips igen på mina växter. Jag tog förstås fram stora släggan med sprayning, nedklippning och omplantering, och det försvann genast. När jag sedan upptäckte dem igen påföljande höst var jag inte glad och mindre intresserad av att göra om det tunga arbetet. Jag tog bort skadade rankor på hoyorna, sprayade i rummet och lovade mig att ta tag i det lite senare. När väl “senare” hände så fanns inga spår av tripsen. Och när våren kom insåg jag att det fanns ett mönster i det hela.

En typiskt trips-skadad Hoyaranka.

Det första var att tripsen kom in utifrån under speciella tidsperioder när vädret blev oväntat kallt. Huset jag bor i är väldigt varmt, och om vi kan så har vi ofta öppet för frisk luft. Och den varma, sköna inomhusluften lockar alla möjliga insekter, inklusive trips, speciellt kalla dagar på våren och hösten. Det var alltid samma placeringar kring vår balkongdörr och våra två öppna fönster som drabbades. Det andra var att trips trots allt inte är så allvarligt för Hoya. Missförstå mig rätt: trips, även en enskild vuxen eller några larver, kan snabbt förstöra all nytillväxt och ge missbildade, fula blad väldigt snabbt. För en växt som har permanenta blad (mer eller mindre) är det inte speciellt roligt. Men trips får inte den explosiva tillväxten som t ex gör att en hel chiliplanta kan duka under på en vecka om det vill sig illa, och där inga växtdelar klarar sig oskadade. Och hos Hoya går de i princip (det finns ett fåtal undantag) bara på nytillväxt, vilket gör att de äldre delarna på en planta håller sig oskadade. Det gör att man har tid att behandla tripsen på ett milt sätt som inte skadar plantor för mycket.

Trips attackerar i princip alltid hoyor på undersidan av bladen, medan bladen är unga och mjuka. Det gör att man behöver vara noga med att vända på bladen för att upptäcka larverna. De här äldre bladen bär fortfarande spår av skador efter ett angrepp när de växte ut för flera år sedan.

På unga blads framsida med pågående angrepp är tecknen sällan mer än små vita prickar av torkad växtsaft och deformerad form. Det är på baksidan skadorna syns.

Så i flera år har min tradition varit att när den ständiga vädringen avstannar (och precis i början på våren) släppa ut rovskinnbaggar i dessa rum för att se till att inga trips får någon ro att ostört boa in sig. Alla skadade växtdelar tas genast bort, och om jag upptäcker någon larv (ej samtidigt som jag har rovskinnbaggarna) så sprayas rummet med någon flugspray. Attackerade plantor duschas hårt för att få ut larver ur sina gömställen och substrat duschas igenom för att få bort eventuella puppor. Det här har varit väldigt effektivt och tills förra året så har aldrig ett angrepp lyckats etablera sig.

Även blommor kan behövas tas bort för att säkerställa att inga larver gömmer sig i dem…

Hela förra året var trips vanligare än vanligt när jag köpte hem växter. Det är dock ganska lätt att behandla trips på små sticklingar eller småplantor så jag var inte för orolig. Men de dök även upp tidigare än vanligt på tidiga hösten/sensommaren, något som jag i efterhand borde ha reagerat på och sett till att behandla lite aggressivare än vanligt. Sedan missade jag ett angrepp som började etablera sig på mina kannrankor. Förra året startade jag om många av mina kannrankor då de blivit långa och tråkiga. Efter en omstart är det inte konstigt om de står stilla ett tag, eller inte vill ge några kannor på ett tag efter att jag flyttar ut dem till torr miljö efter rotningen. Så när de började visa tecken på ohälsa antog jag att det var ett resultat av det, när det i själva verket var litet tripsangrepp på de försvagade, små plantorna. Det lilla angreppet blev snart stort och upptäcktes, men då var det för sent att arbeta förebyggande mot ett angrepp. Eftersom kannrankor växer med bladen i rosett eller spiral (jag är inte säker på termen, men med blad som rullas ut från en tillväxtpunkt snarare än bladpar som utveckas på en redan existerande ranka) så både skadas de ganska allvarligt av trips, och är tuffa att behandla eftersom man inte kommer åt alla tripslarver utan att skada tillväxtpunkten. Men de har ändå så pass kraftiga blad att det går att behandla ok. Men vad jag inte tänkte på var att jag med tiden börjat odla mer och mer tunnbladiga tropiska växter. Nästan överallt i min samling stod juvelorkidéer, Sonerlia, Peperomia, Pilea, Begonia och många fler (och de flesta av dem växer utmärkt i rumsmiljö efter tillvänjning). Dessa är väldigt attraktiva för trips och med fasa började jag upptäcka blad som påminde mig om när jag odlade chili.

Trips har två egenskaper som gör dem väldigt svåra att behandla när de väl etablerat sig. Först så är de väldigt snabba. Vuxna individer kan flyga, men larverna kilar lika snabbt iväg och gömmer sig när man letar efter dem. Till och med deras puppor kan röra på sig. De har även en väldigt lång livscykel, där vissa stadier inte äter av växter. Det gör att det är väldigt lätt att behandla en gång, inte se några nya skador på växer på över en månad och därmed tro att man är fri för att sedan upptäcka dem igen. En framgångsrik behandling av trips behöver pågå i flera månader, även om inga skador syns.

Förutom snabbheten är de även väl kamouflerade. Det här är en vuxen trips. En larv i första stadiet är extremt mycket mindre än denna, för att sätta det i perspektiv.

Så mellan september och december behandlade jag mot dessa trips. Det försenade min lansering av min webbutik, eftersom det inte är lämpligt att ta sticklingar av växter förrän de varit fria från skadegörare minst några månader. Men det var även tur för vissa växer blev riktigt hårt åtgångna. Jag förlorade nästan hela mina juvelorkidésamling, eftersom upprepat borttagande av tillväxtpunkten försvagade dem alltför mycket. Men jag hade tagit många sticklingar vid ett tidigare tillfälle för försäljning som var friska och fria då dessa växter odlas i ett avskiljt rum. Med hjälp av dessa kunde jag ersätta många av mina moderplantor. Mina nyomstartade kannrankor mötte ett liknande öde: ett flertal av dem kunde inte hantera att behandlas och stympas upprepade gånger i så ung ålder.

Larver av trips

Det var först vid jul jag äntligen kunde andas ut och summera förlusterna. Ett mycket tungt slut på året. En anledning till att ni läser det här inlägget nu, och inte för 6 månader sedan, är för att förlusterna tog väldigt hårt. Idag har jag dock ersatt de plantor jag förlorade som var viktiga för mig och råkat köpa nya växter för att fylla tomrummen av de andra. I julas var jag övertygad om att jag förlorat så många växter som jag aldrig skulle få tag på igen, och även om det kanske var sant för ett fåtal har resten ersatts, och de som inte ersatts har gett plats till annat spännande. När man är inne i en behandling som känns som den aldrig tar slut, eller när förlusterna radas upp, är det svårt att inte tänka att man bara vill ge upp, och man aldrig kommer bli fri från den insekt eller ohyra som för närvarande hemsöker en. Men ingenting varar för evigt, inte ens växtskadegörare. Och det som känns som katastrofer när det sker, att starta om en älskad planta eller behöva kassera den, går att hantera och är snart glömt när en ny stickling börjar växa.

Och tro det eller ej, den här våren klarade jag mig av någon anledning från tripsen! En välkommen respit till hösten…

2 svar på “Det är dags att skriva om trips”

  1. Trist att du förlorade så många kära växter under tripskrigandet förra hösten. Jag är livrädd för dem! Jag inspekterar ofta och ett par gånger har jag sett de små jävlarna. Det har då varit på enkla växter att ersätta och heller ingen synnerligen kär eller dyr planta, så jag har slängt dem direkt. Men nu måste jag förbereda mig och lära mig mer. Jag har en känsla av att nästa gång jag ser dem är de på en kär växt och då vill jag inte stå handfallen och förkrossad. Tusen tack för ditt inlägg och all den information du delar med dig av. Ha en fortsatt fin sommar! Mvh Hilda

    1. Ja, det var det, men det är nog en del av att odla. Jag tror det är vist att som du inspektera ofta och hålla koll, det är först när man börjar missa de första tecknen som det kan bli så stort. Hittar man dem snabbt innan de börjar etablera sig så är mycket vunnet. Tack för de fina orden <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.