Hoya pulchra

Om det är något negativt jag har att säga om pulchra är att det är så lätt att vilja skriva pulchella, ett vanligt latinskt namn inom botaniken. Pulchra har betydelsen vacker och pulchella har betydelsen liten och vacker (eller vacker liten) så det är inte konstigt att namnen är så lika. Hoya pulchella är för övrigt en helt annan liten hoya som inte finns i odling idag och inte påminner ett dugg om pulchra.

Hoya pulchra är en ganska ny art som visades upp 2018 och publicerades 2019. Den är inte lik någon annan hoya och hör till den typen av hoyor jag tycker mycket om med tjockare blad och klättrande växtsätt.

Min pulchra var väldigt dyr när jag köpte den 2020 och jag hoppas priserna är lite mer humana idag. Den har mörkgröna, matta blad som är helt vinröda under tiden de utvecklas. Baksidan blir sedan mörkt röd igen med åldern. Blommorna på min klon är rosa, och vilken rosa den kan ha! Färgen är ganska variabel och kan skifta mellan så starkt ceriserosa att det nästan gör ont i ögonen till babyrosa, men är oftast åt det starkare hållet. Färgen på blommorna är definitivt en charm med klonen, även fast jag tycker plantan med sina mörka matta blad är väldigt stilig med.

Blommorna är ganska lika waymaniaes, förutom en lägre bikrona. De kommer även på ett ganska långt och kraftigt blomställningsskaft, jämfört med de små blommorna, precis som hos waymaniae. Hoya pulchra får generellt sett fler blommor i flocken än vad waymaniae får, vilket gör att kontrasten inte känns fullt lika stor.

Min pulchra och jag har inte alltid varit helt överens. Jag är övertygad om att pulchra kan vara en väldigt lätt och belönande Hoya. Men det är en sak den inte tycker om härhemma, och det är kyla. Ett par dagar med lägre nattemperatur och alla knoppar, nya pytteblad och tillväxtpunkter släpps genast. Den var på väg att blomma väldigt tidigt för mig, och därför tänkte jag först att jag inte ville flytta på den trots att den stod där det ibland kunde bli riktigt svalt. I början hade jag inte heller kopplat samman temperaturen med dess tvärkast i uppförande. När jag väl förstod det var det väl mest envishet. Vid något tillfälle måste väl ändå knopparna hålla?

I höstas, när plantan var lite över ett år, gick det slutligen vägen. Men flocken blev inte fulltalig. Sedan dess har jag väntat på att plantan skulle snygga till sig. Jag fick en anledning att pilla på den för någon vecka sedan och insåg att ytterligare en flock var på väg och jag kanske ändå skulle försöka få några foton. Lite senare i år ska jag förhoppningsvis plantera om den och låta den få växa på ett bättre ställe än den gör nu så den kan få växa upp och bli lite praktfullare.

Hoya pulchra har väldigt speciella blad som inte alls påminner om waymaniae på något sätt även fast blommorna till viss del gör det.

Nu när jag ändå såg till att få några bilder passade jag även på att ge den en egen sida där det står lite mer om den.