Spinnkvalster

Jag skrev innan att detta även kallas rött spinnkvalster, men det gäller främst en typ av vanligt spinn. Det finns flera olika typer av vanliga spinnkvalster, i olika färger, och vanligast är de som går under namnet växthusspinnkvalster. Det är också dem som ofta blir orange eller röda. Vanligt spinn går enkelt att skilja från andra kvalster då de spinner nät när angreppet blivit tillräckligt stort. När nätet väl är synligt går det inte att förväxla med annan ohyra. Det här är en vanlig ohyra som ofta sprids in i hemmet utifrån på våren och sommaren. En känd spridningsmetod är med vind och luftdrag och förutom det så övervintrar honor i jord och substrat när ljuset blir mindre och det blir ont om föda, något som även det är lätt att sprida.

Spinnkvalstret är ganska anpassningsbar mot miljön och är temperaturen hög är livscykeln 1-2 veckor och den sprider sig snabbt. I svalare miljö förökar den sig långsammare och det tar längre tid för den att fullborda en livscykel. Trots att den är vanlig är behandling generellt sett lätt. Jag vågar nästan påstå att ”allt” fungerar, men det gäller främst om man får en mindre population i inomhusodling. Får man in det i växthus eller liknande tror jag det kan visa sig mycket mer utmanande. När jag sett tecken på att det kommit in vanligt spinnkvalster, ofta precis vid balkongdörren eller ett öppet fönster, har jag använt allt från pyrsol till såpavatten eller en rejäl dusch och allt har fungerar fint. Den största etableringen fick jag i ett avskilt rum där en solbränd planta stod. När det dök upp tecken på spinnkvalster trodde jag först det bara var mer värmeskador och ignorerade det. Det är den enda gången de faktiskt börjat spinna det karaktäristiska nätet hos mig. Den gången behandlade jag med diatomaceous earth (kiselgur), något jag längtat efter att pröva. Det fungerade utmärkt direkt, och var enklare att tvätta av än användning av svavel (OBS! svavel fungerar inte mot vanligt spinnkvalster, det fungerar bara mot en del olika typer av dvärgkvalster som inte spinner nät!). Pudret var däremot väldigt irriterande att arbeta med inomhus och förmodligen väldigt ohälsosamt att andas in.

De första tecknen på vanligt spinnkvalster är att bladen får tomma, gula områden, inte alltför olikt värmeskador eller lätta uttorkningskador. Nya rankor och nytillväxt blir ojämt ärrade, men ofta överlever nya blad även om de blir deformerade. Mycket små svarta runda bollar går att se i de ärrade och skadade områdena. Det kan påminna om trips, som också lämnar svarta prickar som avföring efter sig. Trips är dock lite grisigare och lämnar mer svarta prickar som ofta är utsmetade och lite ojämna. Spinnkvalstret lämnar istället nästan perfekta små runda svarta bollar som nästan fick mig att misstänka att det var någon typ av ägg eller kokong. Spinnkvalstret lämnar även dessa på undersidan av bladen, men tripsens svarta lämningar är synliga på ovansidan av bladen. Efter ett tag börjar spinnkvalstret spinna ett nät, först bara några trådar kring nytillväxten som är svår att skilja mot växtens egna, och sedan ett tydligt, täckande nät som inte går att förväxla med mycket annat. I trådarna och nätet hänger små ljusa ägg, och ofta något enskilt kvalster.

Spinnkvalster när det råkat komma inomhus försvinner oftast efter bara en behandling, som dessutom kan vara mild, men man bör vara uppmärksam på att kvalstret kan gå i dvala i substrat eller spritt sig med ett luftdrag längre in. Det är inte väldigt sannolikt, men det är värt att hålla utkik. Eftersom detta spinnkvalster är större än de falska spinnkvalsterna går det att se med blotta ögat om man kikar noga, något som gör både behandling och upptäckt mycket enklare.

Tidiga stadier liknar ofta just värmeskador, och då detta spinn (i alla fall här i Sverige) ofta kommer in utifrån eller från växter som tagits in drabbas ofta de växter vid öppna fönster och dörrar först, något som ytterligare kan stärka misstanken om värmeskador. Men till skillnad från värmeskador är dessa skador mer jämt spridda över bladet utan skarpa avgränsningar och ”tomma” gula fördjupningar ses spritt över bladytan.

När angreppet blir värre går det tydligare att se skillnaden där spinnets skada visar sig över hela bladytan (men minst vid de tjockare delarna som vid nerver och kanter).

Skadorna behöver inte vara lika uppseendeväckande som på dessa blad utan kan likna vanliga, gulnande blad. Har det pågått ett tag går det att se de svarta prickarna på undersidan av bladen.

På Hoyor är det inte ovanligt att se pyttesmå vita prickar där skadorna ”blött”. Det kan nästan vara ett tydligare första tecken än de gulnande bladen.

Även på nya rankor går det att observera ärrskador med ett fåtal svarta prickar i. Detta är det som är svårast att skilja från tripsskador, men i min erfarenhet håller sig gärna tripsen till blad (om de kan) och även om de kan krypa längs rankorna sätter de sig sällan och äter på eller lägger ägg i dem. Detta kan såklart skilja sig mellan genus.

När spinnkvalstret sedan börjat spinna nät är det väldigt enkelt att identifiera. De spinner nätet kring noder och hänger ägg i dessa. Ofta går det att se något vuxet kvalster med, men ser man ett nät men svarta och ljusa prickar i är det nästan garanterat dessa kvalster. Vid stora angrepp, ofta på grödor och i växthus och mer sällan inomhus, täcks hela växter av nät, som någon lagt en slöja över plantan.

Växten ovan hade ett angrepp som pågått ett mycket långt tag och skadorna avspeglar detta. Hoyor är generellt motståndskraftiga mot vanligt spinnkvalster och en mer tunnbladig växt hade dött efter ett så långt angrepp. På bilderna nedan visas ett mer ”normalt” angrepp som pågått en begränsad tid. Det går ännu inte att se några spår på ovansidan av bladen, förutom att ett blad lätt börjat gulna. Men tittar man på undersidan ser man ärriga skador samt de svarta prickarna. Dessa bilder togs ett par veckor efter behandling och det fanns då inga kvalster kvar på bilderna, bara spåren.