Odling under lampor

Tidpunkten när fönsterplatser tar slut går fort att nå när man har ett växtintresse. Då står man inför valet att tunna ut och odla några få utvalda sorter, eller skaffa tillskottsbelysning. Under visst kval (det verkade väldigt extremt vid den tidpunkten) skaffade jag min första blomlampa 2017 och insåg att min odling nådde en helt ny nivå. Jag rekommenderar verkligen att pröva på att odla under lampa. De hoyor jag odlar under lampor både växer och blommar utan att någonsin ha stått i fönster. Nästan alla mina karnivora växter sitter också under lampor.

Fördelar med att odla under lampa

Nackdelen med fönsterodling utan belysning är att det inte finns något sätt att styra ljuset eller temperaturen. Dessutom är fönster ofta dåligt placerade för att vara fokus för en hobby. Odling under lampor kan ske överallt. Det är bara att sätta upp en hylla eller ett bord i vilket utrymme man vill. Varför inte lägga till en LED-list under en hylla i bokhyllan och placera en vacker bladväxt bland böckerna? Med lampor kan växter vara centrum i rummet eller placeras snyggt på bord och hyllor. Med lampor går det även att bestämma hur långa ljustimmarna på dygnet ska vara samt kontrollera andra saker som temperatur och luftfuktighet. Idag är mina bästa platser inte i fönstret utan under mina bästa lampor.

Nackdelar med att odla under lampa

Det man byter bort mot flexibiliteten hos lampor är starkare ljus. Solljus är fortfarande det starkaste ljuset, och få om inga lampor matchar ett fönster. Väljer man att odla en större mängd under lampa kommer hemmet strax bada i ljus. Jag vande mig ganska snabbt vid det starka ljuset och lärde mig uppskatta det. Men det är inte självklart. Har man flera lampor kommer man även snart upptäcka att det höjer rumstemperaturen. Även de lampor som producerar minst värme producerar en inte oväsentlig mängd. Givetvis drar de även el. Dessa är nackdelar som kanske inte märks vid första och andra lampan, men definitivt trappas upp när mängden lampor ökar. Ytterligare en nackdel med lampor är att det ofta tar ganska mycket ansträngning att få det snyggt. Det är sladdar och timers och armaturer som behöver döljas och upphängningar som ofta behöver snickras ihop för varje enskild lampa på ett nytt sätt. Jag ska erkänna att jag har en ”plan” för alla mina lampor hur de skulle kunna gå att göras snygga. Trots det är det sällan jag faktiskt gjort det som behövts för det.

Vilken lampa är bäst?

En lampa kan aldrig konkurrera med solen, men det går att göra ett gott försök. Det gör att vid införskaffning av lampor är ljusets styrka det viktigaste.Oavsett vilken typ av lampa som införskaffas är det viktigaste lumen-talet. Ju högre lumen desto bättre. En strålkastare med högt lumen är bättre än en svagare växtlampa. Man behöver även vara vaksam på temperaturen som bildas. Beroende på lampa blir det olika varmt i ljuset. Ofta när man säger att ljuset är för starkt för en växt menar man inte att själva ljuset är för starkt, utan värmen som produceras av ljuskällan blir för hög. Eftersom ljuset avtar drastiskt med avståndet vill man ofta placera lamporna nära växterna. Vissa lampor vill man ha på högst 20-30 centimeters avstånd och då kan man förstå hur punktbränna kan bli ett problem. Å andra sidan, planerar man att ha lamporna på ett stort avstånd från växterna så spelar värmen precis invid lampan mindre roll och istället behöver man planera för ett väldigt starkt ljus som kan penetrera avståndet.

Det finns andra värden hos lampor som bättre beskriver färgspektrumet och hur effektiva de är för växter än lumen. Finns det angett så är egentligen PAR-värdet viktigare att ta hänsyn till än lumen. Men i realiteten blir det omöjligt att jämföra lampor på det sättet då värdet anges väldigt sällan och inte går att räkna ut själv. Watt är också mer exakt än lumen, men idag när det finns många olika sorters lampor som omvandlar watt till ljus på olika sätt -lysrör, LED, lågenergi- så förlorar watt mycket av sitt jämförelsevärde. Vet man redan vilken typ av lampa man är ute efter är watt ett bra mått att jämföra med.

Förutom själva lampan kan armaturen, det vill säga konstruktionen som lampan sitter i, ha stor betydelse. Finns det reflektorer där ljuset speglas och riktas blir lampan mer effektiv än om mycket av ljuset går förlorat genom att inte riktas mot växterna. Armaturer kan även avgränsa och och minska ytan ljuset faktiskt faller på. Det kan vara en del i designen så man själv slipper se ljuset, eller vara en bieffekt av konstruktionen. Armaturer kan även leda bort värme mer eller mindre bra vilket kan få stor betydelse om man har värmekänsliga växter.

Hos designade växtlampor har man ofta försökt kompensera det svagare ljuset genom att ge ljus som är optimalt för växter -de våglängder växter tillgodogör sig bäst. Många växtlampor ger därför ”discoljus” -blått, lila, rosa eller rött sken. Det troddes vara det mest effektiva ljuset. Idag har man efter experiment sett att plantor växer bättre i vitt ljus och det bästa är därför att välja en lampa med vitt sken. Då slipper man även komma hem till ett lila hem. De färgade skenen har sin nisch när man vill ha svag tillskottsbelysning. Växter tillgodogör sig fortfarande röda och blå våglängder bäst. De behöver mindre mängd ljus i andra våglängder med, vilket är anledningen till att det vita ljuset fungerar bättre. Men kan den mindre mängden tillgodoses genom t ex visst insläpp genom ett fönster så kan en ganska svag bakgrundsbelysning i rosa eller lila både ge väldigt god effekt och vara energisnålt samtidigt som rummet inte behöver bada i ljus.

Fördelen med att kunna välja vitt ljus är att går att få lampor för en billig peng -vanliga ljusrör duger alldeles utmärkt! Det viktigaste är att få tillräckligt högt lumental. Mina bästa lampor är ledpaneler. Under dessa är ljuset så starkt att jag till och med lyckas bra med de ljusälskande karnivorerna. Å andra sidan var prislappen på dessa lite väl tilltagen. Jag har tre typer av lampor som jag alla fungerar utmärkt.

• LED-paneler/LED-lister. Dessa lampor ger oerhört starkt ljus till lite mindre värme. Jag använder dessa paneler till att täcka större områden med växter och där ljuset behöver nå djupt. De producerar dock fortfarande värme och kan upplevas jobbiga att titta rätt mot.
• Sockellampor. Dessa lampor är oerhört praktiska att integrera i hemmet. En lampa med E14/E27 sockel är bara att skruva in i en existerande armatur. En vanlig glödlampa räcker inte så långt men stark vanlig LED-glödlampa kommer göra susen. Det finns även dedikerade växtlampor med dessa socklar. De kostar inte så mycket och även om de inte passar så bra för taklampan (om du inte har en ampel direkt under!) så är det väldigt praktiskt att skruva i en i bakgrundsbelysningen i vardagsrummet eller vid skrivbordet och sätta en krukväxt under.
• Lysrör och lysrörsarmaturer. Dessa lampor var de första jag prövade. De är väldigt effektiva, framför allt för att många armaturer också kommer med inbyggda reflektorer. De är oerhört billiga att köpa då det i princip bara är helt vanliga lysrör för en tjugolapp från vilken butik som helst. De producerar dock en hel del värme om man har många igång. Idag har jag fasat ut dessa lite och kopplar in dem under våren för uppdrivning av frö och sticklingar och när jag behöver tillfällig extra belysning. Det finns idag LED-lysrör som jag tror kan avhjälpa det problemet lite och jag hoppas kunna pröva dem och få förnyad användbarhet av mina armaturer.