Nepenthes spectabilis
Nepenthes spectabilis är en, som namnet kanske skvallrar om, färggrann art som det finns många kloner i omlopp av och friskt används i hybrider. Det är inte ovanligt att hybriderna ärver de snygga dragen men är mycket enklare att odla än spectabilis som är en högländare och växer lite si och så i hemmet. Den här formen kommer från Sibayak, Sumatra och är känd för att ha en extra hög hals. Annars så har den de typiska fläckiga kannorna och väldigt randiga peristomet som spectabilis generellt sett har.Än så länge har kannorna små vingar och är lätt håriga, något som också följer rankan upp till bladet.
Jag hade någonstans i bakhuvudet att spectabilis nog inte skulle växa så bra hos mig, så jag lade inte så mycket energi på efterforskning när jag snubblade över en billig till salu. Jag hade väl en tanke om att det säkert inte var den populäraste klonen, men tänkte att det vore intressant att se hur det skulle gå. Det är nog inte den bästa inställningen om man vill ta hand om sina växter bra. Den kom med kvalster, och jag hade nog kunnat behandlat den mildare men när kvalsterna var borta hade den bara ett par blad kvar. Som karantän fick den stå ute under sensommaren. För höglandsväxter som gillar det lite svalare så är faktiskt inte en svensk sommar så illa som man kan tro. Den fick faktiskt raskt några nya blad och började forma en kanna på kort tid. Sedan upptäckte jag att det satt sig trips på den, och ja… Vi var strax tillbaka på ruta ett, med en sorglig liten kvist och ett par blad på toppen. Den fick stå längst in under belysning och var länge en sorglig syn, utan någon kraft att göra mer än klämma ur sig ett halvdant blad utan kanna då och då. Men ett halvår efteråt lyckades den äntligen få sin första kanna, och direkt efter även sin andra. Jag är inte helt säker på om den är helt återställd, och jag tycker proportionerna på kannorna och bladen fortfarande är lite ur fas, men vi får se var den tar vägen. Den växer i en stor kruka i en blandning av bark, pimpsten och lite mossa.
