Mossa

När jag föreställer mig ett vivarium så föreställer jag mig ett grönt skåp dignande av mossor i olika former (med lite växter som bryter av). Det tror jag inte är en ovanlig föreställning, men det finns egentligen inget krav att ha eller odla mossa i skåp -och ibland är det bättre för andra växter att inte göra det. Det är lätt att tänka på mossa som en bakgrund eller till och med substrat. Men mossa är en växt som alla andra att odla, med specifika behov som kan bryta mot andra växters (eller djurs), och med styrka att konkurrera ut andra växter om den trivs väl. Så det är inte alltid bara att slänga in lite mossmix på väggarna och hoppas på det bästa.

Mossa skiljer sig från vanliga växter i uppbyggnaden och livscykeln. Mossa har inga rötter, vilket betyder att vatten och näring tas upp med direktkontakt med cellerna. Den förökar sig sexuellt genom att en simmande spermatozoid finner en honindivid med en äggcell som den kan befrukta och bilda sporer med. Mossa förökar sig förutom sexuellt även i de flesta fall med groddkorn, eller genom att fragment sprids med vatten och bildar nya mossdelar på nya platser.

Dessa skillnader gör att mossa är beroende av att vatten flödar över mossan. Det behöver inte röra sig snabbt, och kan ibland tillfredsställas av en enkel cykel av avdunstning och kondens (speciellt om det sker temperaturskillnader över ett dygn) men det är ett absolut krav för att mossa ska kunna leva. Skillnaderna gör även att mossa är väldigt känslig för ämnen (som tungmetaller och näring) och pH-nivåer (de flesta mossor är anpassade för att växa i sura miljöer, men inte alla) eftersom det inte finns några rötter som kan hjälpa till att filtrera. Mossa växer även på ett specifikt sätt. Dessa syns framför allt hos de tuvbildande mossorna, där en levande ände strävar uppåt, och en döende ände lämnas kvar bakom som även kan börja brytas ned medan huvudet fortfarande växer.

En etablerad mossa är väldigt behjälplig i att skapa mikroklimat, vilket är en anledning till att t ex Sphagnum är så populärt som substrat. Men det betyder även att en etablerad mossa är mycket tåligare och i viss mån själv kan se till att den trivs. Det är den egenskapen att kunna skapa och upprätthålla mikroklimat som gör att den är en så vanlig invånare i vivarium.

Det finns ingen begränsning på vad man kan odla i vivarium -en del har ökenvivarium med kaktusar, en del har våtmarksvivarium (perfekta för mossor) eller rena vattenlandskap (akvarium, som också är en typ av vivarium). Men jag talar framför allt om tropiska vivarium, och gärna lite torrare tropiska vivarium som passar epifyter. Och i sådana vivarium kan mossinplantering behöva planeras. I hög luftfuktighet är det sällan så att epifyter vill ha den ständiga fukten och vattenrörelsen som behövs för att kunna etablera en fin mossmatta. För att komma runt det går det att skapa avgränsade, våta delar där mossa kan etableras och så småningom spridas, eller så går det att hålla vivariumet extra vått, med mer intensiv bevattning, under en första period när mossa etableras.

Det finns tuvbildande och mattbildande mossor. Skillnaden ligger främst i hur de växer: tuvbildande mossor växer uppåt och bildar med tiden täta tuvor som kan bli ordentligt tjocka. De blir ofta väldigt vackra väldigt snabbt, men tunnas de inte ut blir de lätt kvävande och bildar tjocka lager som sväljer allt i sin väg. Mattbildande mossor växer genom att krypa åt sidorna och bildar en vacker ganska tunn matta som lätt håller sig fräsch. Men de tar oftast längre tid på sig för att sprida sig och etablera sig, och har inga problem att krypa över barriärer eller andra växter.

Två vanliga, tuvbildande mossor i vivarum växande på hygrolonväggen


En mattbildande mossa som sprider sig

En tuvbildande och en mattbildande mossa som växer ihop

Sphagnum, vitmossa på svenska, är ett särskilt tuvbildande mossläkte som har en extrem vattenbärande förmåga genom sina hyalinceller. Den används flitigt generellt sett i växtkultivering (bland annat är det mitt favoritsubstrat för rotning) och har förmåga att växa enormt kraftigt om den trivs. Det är en mossa som man bör plantera in endast om man vill odla den specifikt. Den kan lätt ta upp ett helt skåp genom att helt enkelt växa upp decimeter för decimeter. Vid inplantering är den oftast ganska gles och ett utmärkt substrat för rotning och de växter som planteras in tillsammans, men tunnas den inte regelbundet ut blir den med tiden väldigt tät och alldeles för våt för nästan alla växter i hög luftfuktighet.

Det finns många olika arter av Sphagnum som skiljer sig åt i hur stora och kraftiga de är, hur torktåliga de är, och vilken färg de kan få. Vill man odla den i ett tropiskt vivarium behöver man även försöka hitta sorter som klarar tropiskt klimat -många av de vanligast tillgängliga mossorna är tempererade, och många vill även helst ha en liten vintervila för att växa bäst.

Ett av mina stora problem första gången jag planterade andra chansen var att jag använde mig av en mossmix, och det väldigt flitigt. Det ledde till en snabb och överdriven etablering av mossor som framför allt var tuvbildande. När jag tömde skåpet slängde jag hinkar av mossa och döda mossjok (de understa lagren av de tuvbildande mossorna som inte får ljus är döda) som vid det laget både hade tagit enormt mycket utrymme men även trängt undan många växter. Den här gången hade jag tänkt ha en mycket mer modest mossplantering som jag tänkte tunna ut regelbundet och kontrollera. Men först fokuserade jag på den bästa typen av mossa om man vill ha ett grönt vivarium som är hållbart, och det är mattbildande mossor. Det enklaste sättet att få tag i dem är genom att köpa dem som akvariummossor. Taxiphyllum spp, Vesicularia spp, Riccarida spp… alla dessa och fler är perfekta mossor för ett tropiskt vivarium. Dessa planterar jag ut genom att riva små bitar och placera mot underlaget.

All mossa kan fragmenteras och fördelas mer jämnt, men att göra små “tussar” hjälper, i mina ögon, till att hålla dem fuktiga. Alla delar av mossan som placeras ut behöver ligga tätt mot ett fuktigt underlag -sticker några grenar upp kommer dessa snabbt torka ut och dö. Spridningen går ganska långsamt i början, men ju mer mossa, desto snabbare spridning.

Vanligtvis hade jag rekommenderat att använda mycket mer startbitar av den mattbildande mossan, men eftersom ingen mossa kommer planteras ur detta skåp, så ville jag inte använda onödigt mycket mossa från början.

Eftersom jag redan sett hur de tuvbildande mossorna börjat komma tillbaka valde jag även att plantera in lite extra mossmix för att få lite snabbare grönt. Mossmix är torkad mossa som sedan fragmenteras. Den blandas upp med vatten, som den får dra i ett tag, och placeras sedan på en yta. En del rekommenderar att använda mycket lite mjölk eller filmjölk i mixen, men det har jag inte prövat. Fördelen är förmodligen att de sänker pH när de bryts ner, men jag tror inte jag skulle uppskatta doften och kladdet. Jag har funnit att det enklaste sättet att applicera det är med en pensel. Doppa i blandningen och dutta på ytan den ska växa på. Lagret behöver inte alls vara tjockt -men det är oerhört viktigt att det aldrig torkar ut.

Min första plantering av det här skåpet överdrev jag appliceringen väldigt mycket, vilket endast ledde till många tjocka och kletiga bitar som aldrig riktigt tog sig och smulade ner ett ganska långt tag. Istället rekommenderar jag ett lager likt bilden nedan, men heltäckande över det område som önskas. I det här skåpet valde jag att bara dutta på de ytor där inget grönt börjat dyka upp, och jag inte heller planterat ut en annan mossa.

Dessa mossor har oftast fördelen att de växer väldigt snabbt, och ger ett mycket vackert grönt täcke väldigt snabbt.

Här har en tuvbildande mossa från en mossmix, och två mattbildande mossor på var sin sida börjat sprida sig. Bilden nedan är från slutet av oktober 2022, runt två månader efter mossinplanteringen.

Trots att jag är ganska begeistrad i mossa så bygger jag inte skåp för att enbart odla mossa, utan jag vill ha en bra mix av andra växter med. Jag är bekväm med metoden att etablera mossa först, och de flesta av växterna senare, men det här skåpet blev lite annorlunda. Akvariemossorna planterades in först med några få växter som jag behövde få ur vägen. Sedan planterades mer växter och mossmix in efter att det börjat ta sig lite över en månad senare, och skåpet fortsatte att fyllas på lite då och då under hösten.

 

Fortsätt till kapitel 5: Planteringsdags

 

senast uppdaterad 1 augusti 2023