Hoya solaniflora
Hoya solaniflora är en bedårande art som är ganska ny i odling, även om arten inte är det. Namnet solaniflora har burits av andra hoyor genom åren, men när den rätta hittades fick namnet sin rättmätiga Hoya. När Hoya solaniflora blev möjlig att köpa var mitt intresse mest drivet av den lilla Hoya som i och med det blivit namnlös, även fast blommorna såg söta ut med. Hoya solaniflora (NS12-277) kom hem i slutet av juli 2021 som en ordentligt stor och välmående planta. Tyvärr fick den stå i karantänen med mina första plantor som kom hem med toppskottskvalster, och snart kröp de omkring på solaniflora med. Det innebar en utmaning, eftersom solaniflora visade sig vara en ganska snabb växare. Jag behandlar ju mina plantor med kontaktmedel, men det blir ganska svårt när det ständigt dyker upp nya rankor som fristäder till krypen. Efter att övervägt möjligheterna valde jag till slut brända jordens taktik och tog helt enkelt bort all nytillväxt under en behandlingsserie. Det gick utmärkt och plantan blev så småningom befriad. Däremot såg plantan väldigt, väldigt ledsen ut. Den belönade mig med sina första blommor i oktober 2022, bara något år gammal, men jag iddes inte ens fotografera den. Sedan dess har den satt blommor ganska regelbundet, även om jag ännu inte fått de stora flockar som den ska kunna få. Jag odlar min Hoya solaniflora i en självvattnande kruka i pimpsten.
Hoya solaniflora växer graciöst med en mycket tunn ranka som klarar hantering förvånansvärt bra. Den klättrar, men eftersom den hanteras så lätt kan jag tänka mig att den fungerar bra i ampel med. Den är tunnbladig, och bladen blir upp till medelstora, men håller sig smala vilket passar rankorna. När bladen är nya är de bruna till brungula och mörknar sedan med tiden till matt gröna. Det gör att plantan när den växer ordentligt kan se ganska gulaktig ut, något jag inte själv uppskattar väldigt mycket. Bladen har en något ljusare, lätt nedsänkt mittnerv som anas, men är annars anonyma. Det som gör Hoya solaniflora bedårande är blommorna. Den blommar med små vit-rosa eller vit-lila blommor där den rosalila färgen sitter som en rand i mitten på kronloberna. Den benvita bikronan är lätt upphöjd och kronan viker sig aldrig bakåt. Den sätter gärna många blomställningsskaft i nästan varje nod som gärna blommar samtidigt. Blommorna doftar liljekonvalj även under dagtid, och håller i lite över två veckor. Jag har verkligen kommit att uppskatta doften och ser fram emot att gå in i dess rum när jag vet att den blommar. Det gör att jag kan förlåta den dess tunna, tråkiga blad och jag ser med spänning fram emot att få uppleva mer storslagna blomningar i framtiden.
