Hoya flagellata
- flagellata (long leaves)
- flagellata (gold)
- flagellata (yellow)
Hoya flagellata är ytterligare en Hoya som står på ganska ostadig grund. Den listas som synonym till caudata på en del ställen, och det går i och för sig att förstå. Jag har valt att ha kvar den här som egen art på sidan tills vidare, men det ska inte ses som ett tecken på att den borde anses som en fristående art.
Hoya flagellata är liksom många närbesläktade en Hoya som gör något mellanting mellan att klättra och hänga. Stammen är oerhört tunn och blomställningsskaften trådsmala. Bladen är mindre än caudatas och pilspetsformade. De är tjocka och hårda med en någorlunda skrovlig yta med mer eller mindre silver. Knopparna har ett speciellt utseende med en lång svans som när blommorna öppnat sig visat sig dölja strån som står ut från blommans mitt. Bikronan är vinröd med annars kan färgen variera hos blomman. Blommorna öppnar sig helt till kvällen och sluter sig till morgonen. Hoya flagellata doftar gott med en typisk blomdoft men ganska svagt.
Hoya flagellata (long leaves)
Den här köpte jag som Hoya flagellata (long leaves) i mars 2017. Jag vet inte riktigt vad skillnaden mot andra flagellata skulle vara men var nöjd att få tag på en. Jag är en trogen beundrare av caudata, phuwuaensis och soidaoensis. Av den anledningen var jag förtjust över tanken att lägga händerna på ytterligare en närbesläktad art. Tyvärr lyckades den aldrig riktigt stå sig mot sina kusiner. Den växte långsamt, bladen var inte riktigt speciella nog for att stå ut och trots att den blommade inom ett år, i januari 2018, lyckades den inte stjäla mitt hjärta. När jag hörde om att det fanns en gul variant bestämde jag mig omedelbart för att byta ut denna, och odlar den inte längre. Nu i efterhand kan jag tycka att jag var lite orättvis: den har var helt klart den minst problemfria blommaren av de kloner jag sedan provat, och doftade starkast. Däremot var väl bladen, vars färg gjorde att silverteckningen mest såg ut som damm, inte de bästa.
Hoya flagellata (gold)
Den här flagellatan köpte jag med hopp om att den skulle vara gul, men den visade sig mest vara gulaktig. Vissa blomningar är den oskiljbar från en vitblommande i själva blomman. Med det sagt är det en trevlig klon, blommorna undantaget. Bladen blir mindre hos mig än hos andra kloner, och de små bladen förstärker det graciösa intrycket med de trådtunna rankorna och gör så att blommorna ser större ut. Den växer och blommar väldigt villigt, så pass villigt att det är ett otyg att hålla efter alla fallna blommor. Som nya får bladen en vacker reflekterande yta, men mattas och ytan blir skrovlig med tiden. Till skillnad från min riktiga gula blir den här klonens knoppar vita och rosa. Jag fick hem den i oktober 2018, och den blommade första gången i maj 2019. Jag odlar den i bark, men den är även populär i mina vivarium.
Hoya flagellata (yellow)
Den här flagellatan fick slinka in på en beställning jag gjorde hos Surisa och jag förväntande mig faktiskt inte att få en äkta gul flagellata, då jag misslyckats med det tidigare. Den kom hem i förnämt sällskap av andra dyrare och mer önskade växter i mars 2020. Den processerades raskt genom karantänen, blev planterad i bark och sedan placerad bredvid min andra flagellata och glömdes mer eller mindre bort. Det var först när det var dags för de första blommorna ett år senare, i mars 2021, jag insåg att den faktiskt var äkta vara -en gul flagellata. Bladen är större än hos min flagellata (gold), i samma storlek som flagellata (long leaves) var. De har en underbart reflekterande yta som unga, och en mörkare grön färg som gör att silvret syns. De påminner starkt om phuwuaensis blad, fast de inte alls har lika mycket silver. Men precis som hos de andra flagellatorna så blir bladen matta och skrovliga med tiden. Knopparna och blommorna blir gula med röd bikrona.
