Hoya callistophylla
- callistophylla (Short Leaf)
- callistophylla (Long Leaves)
- callistophylla (Hot Springs)
- ‘Sabah Beauty’, (EPC-879)
- callistophylla (Tenom, Sabah)
- sp. aff. callistophylla (UT-158)
- sp. aff callistophylla (Borneo, EPC-953)
- sp. aff. callistophylla (Kalsel)
Hoya callistophylla är en ganska klassisk Hoya numera, skulle jag vilja säga, och odlas även av andra växtfantaster, inte bara hoyafanatiker, på grund av dess vackra blad. Det finns en hel del kloner tillgängliga och allihop är väl värda att odlas! Flera kloner av callistophylla kallades tidigare meredithii och även idag kan den dyka upp under det felaktiga namnet. Den riktiga meredithii har mycket större, vågiga blad och blommor utan minsta lilla rött i sig. Det är en lättskött Hoya som generellt sett inte växer speciellt fort. Den trivs mycket bra i värme och bra ljus och växer då fint, men är det svalt står den gärna stilla. Ofta alternerar den mellan blomning och tillväxt hos mig. Den klättrar men stammen som växer långsamt och blir väldigt hård. Med andra ord går den lite sin egen väg och behöver varsamt styras till stödet. Mina plantor blir nog inga skönheter på grund av det men andra med mer talang har säkert inga problem.
Bladen är gröna och hårda och har tydligt kontrasterande nerver i ett vackert mönster. Blommorna är vita, gula och vinröda och böjer sig bakåt, även om det finns mindre färgvariationer. De är väldigt vackra i kontrasterna, men tyvärr är blommorna ganska små. Blomställningsskaftet hos callistophylla är ofta så kort att det ser ut som blommorna nästintill växer direkt på stammen. Doften är oftast väldigt svag och inte direkt imponerande, men det kan också variera.
Ju fler callistophyllor man odlar, desto gråare blir gränsen mot andra arter i finlaysonii-complexet. De vanligaste i odling idag är ganska lätta att skilja ut. Blommorna kan hålla i över en vecka, vilket är längre än de typiska 1-3 dagarna för finlaysonii-blommorna. Bladen är släta, med släta kanter, och är vackert ljusgröna mot de mörka nerverna. Ofta är bladen mycket hårda och till och med tjocka. Men andra mer ovanliga kloner har blommor som bara håller i ett fåtal dagar och påminner mycket mer om den typiska finlaysonii-blomman. Hos de som artats som callistophylla finns dessutom stora variationer i storlek, form och färg hos blommorna. Och det finns finlaysonii-kloner som är mindre ludna och har mer kontrasterande nerver. Det finns även Hoyor som liknar callistophylla väldigt mycket, men inte har samma tydliga nervverk. Jag har bland annat flyttat Hoya sp. Borneo (EPC-953) till den här sidan då jag inte kan se några direkta skillnader mot mina andra callistophylla förutom att bladen inte har de mörka nerverna. Med det sagt så betyder inte det att Hoya sp. Borneo (EPC-953) är en callistophylla.
Hoya callistophylla (Short Leaf)
Den här callistophyllan köpte jag som “Short Leaf” men säljs även som “Short Leaves” och liknande, och är numera kanske den vanligaste klonen att få tag på. Bladen har en mycket vacker ljusgrön nyans med mörkgröna bladnerver. Bladen är pilspetsformade och blir hårda och ganska tjocka. Färgen blir vackrast i bra ljus, men får gärna missprydande fläckar om det blir för ljust.
Jag odlar min Hoya callistophylla (short leaf) i bark. Den anlände med rotlöss i maj 2017 som så många asiatiska importer och fick därmed alla rötter bortslitna av mig och en ordentlig skrubbning i t-röd och såpa. Länge stod den stilla tills den blommade i november 2017. Efter blommningen växte den två noder och fick ett nytt blomställningskaft för att sedan sitta still och blomma igen. Den verkar växa under sommaren för att sedan stå still och blomma lite då och då under hösten och vintern. Jag har funderat på att odla den varmare men är ganska nöjd med den lilla, kompakta plantan som ändå blommar regelbundet för mig.
Hoya callistophylla (Long Leaves)
Precis som den ovan säljs denna ofta med variationer av “long leaf” och “long leaves”. Den här är lite ovanligare, kanske främst för att den ofta jämförs med callistophylla (Short Leaf) och faller till föga. Det är väldigt synd, för jag tycker den här har väldigt unika blad. Bladen är inte så långa som namnet kanske får en att tro, istället är bladen väldigt smala. Jag föreställer mig att den kan bli en väldigt imponerande planta när den är lite större, och de smalare bladen ger ett mer graciöst intryck. I övrigt skiljer den sig inte ut sig. Min callistophylla (Long Leaf) anlände i augusti 2019, och behandlades samtidigt för rotlöss och delades innan den planterades upp. Den hade ungefär samma anpassningstid som övriga callistophyllor och blommade första gången i tidiga maj 2020. Även den växer i bark.
Hoya callistophylla (Hot Springs)
Hoya callistophylla (Hot Springs) kommer från Surisa i Thailand och ska vara en nyinsamlad klon. Den kom inte med rotlöss, vilket var en välkommen omväxling, men tog ändå ungefär samma tid på sig att anpassa sig och börja blomma. Jag fick hem den i augusti 2019, och den blommade första gången i juni 2020. Den här klonen liknar callistophylla (Short Leaf) väldigt mycket, men får väldigt ljusa blommor. Blommorna har också en lite annorlunda doft och doftar mycket starkare än övriga callistophyllor. Den växer i bark och på stöd.
Hoya ‘Sabah Beauty’ (EPC-879)
Den här hoyan kom hem från Epiphytica när jag letade efter en specifik kultivar, Hoya ‘Sabah Beauty’. Det är en väldigt gammal kultivar från MM, en korsning mellan meredithii och finlaysonii. På den tiden var inte callistophylla publicerad och arten inkluderades då under meredithii eller finlaysonii, vilket gör det svårt att spekulera i vilka föräldrarna faktiskt var. I alla fall publicerades så småningom callistophylla under epitetet “The Sabah beauty Hoya”, vilket gjorde att många vildinsamlade callistophyllor raskt började säljas som “Sabah beauty Hoya”, och kultivaren försvann därmed i vågorna av callistophyllor. Om det här är kultivaren eller bara en av de många callistophyllorna är omöjligt att säga. Blommorna ligger väldigt nära typen om man bara går efter bilden i publikationen, samtidigt som de bara håller en dag och doftar citron. Idag säljs den här som Hoya callistophylla så möjligheten finns att någon som vet mer om klonen har vägt in angående namnet. Jag tänker inte ändra från vad jag köpte den som (i alla fall inte idag) men jag ska nog inte ses som en auktoritet på området.
Den här hoyan har inte kommit särskilt väl överens med mig och har inte växt speciellt bra. Jag tycker den är ganska ful men jag har sett utseendet på just denna variera mycket stort i hur bladen ser ut och växer, så jag håller fast vid hoppet att den en dag kanske blir snyggare. Den kom hem 2018 och blommade första gången 2021. Den växer i bark på stöd och tjurar väldigt ofta.
Hoya callistophylla (Tenom, Sabah)
Hoya callistophylla från Tenom, Sabah är en hyfsat gammal klon som inte är speciellt vanlig. Jag var nöjd att beundra den hos andra tills dess jag fick se den odlad i Tenom, och då bestämde jag mig för att jag måste bara ha den. Jag köpte den som callistophylla, men den förekommer nog oftast som Hoya sp. aff. callistophylla. Jag är inte helt säker på vem som slutligen artade den, eller om det är ett fall där “aff” trillat bort. Det är i alla fall en callistophylla som kan få väldigt stora blad. Bladen är kanske lite mörkgrönare än hos andra, men kontrasten är fortfarande god och de större bladen ger lite bredare nerver. Till min besvikelse så blir inte bladen riktigt så stora som de kan bli på sättet jag odlar den här hemma, och jag kanske får fundera över att förändra något med tiden. Jag odlar den i bark och medelljust tillsammans med mina andra callistophyllor. Blommorna liknar typen mer än de vi vanligtvis odlar genom sin spetsiga bikrona och lite dovare och mörkare röda färger. Den kom hem på sensommaren 2019 och blommade första gången utan konstigheter i början på 2021, ungefär ett och ett halvt år gammal.
Hoya sp. aff. callistophylla (UT-158)
Ironiskt nog så förekommer den här precis som callistophyllan från Tenom både som sp. aff. callistophylla och som callistophylla. Eftersom jag köpte den som Hoya sp. aff. meredithii (Poring, UT-158) får den heta sp. aff. callistophylla här, även fast jag inte vet om den faktiskt blivit artad eller ej. Oavsett vad hör den hemma här under callistophylla. Den här kommer från Poring Hot Springs, Sabah och cirkulerade ganska länge som sp. aff. meredithii. Den är lite speciell då dess blad kan vara lite mer flexibla och mjuka än hos de andra callistophylla, och det är heller inte ovanligt att de blir lite smalare och vridna. Tyvärr fick den bara ett fåtal sådana blad hos mig innan den började ranka. I och med det blev bladen hårda och mycket mer typiska för callistophylla. När jag letade efter den här klonen blev jag väldigt frustrerad över att ett flertal hoyor med nervade blad hade börjat säljas med tillägget UT-158. Jag blev tvungen att hitta en stickling under det den gamla cirkulationsbenämningen för att vara säker på att få rätt klon. Jag odlar den, precis som mina andra callistophylla, i bark i medelstarkt ljus. Den har växt på fint för att vara en callistophylla och är verkligen en odlingsvärd klon inom arten. Den här kom hem på våren 2020 och blommade första gången i mars 2022.
Hoya sp. aff. callistophylla (Borneo, EPC-953)
Hoya sp. Borneo (EPC-953) är ytterligare en Hoya från finlaysonii-komplexet. Blommorna är små och har den klassiska vita bikronan, och gula kronan med röda toppar som viker sig bakåt. De håller bara i några dagar. Bladen är breda och spetsiga och har tydliga nerver med ovanligt stort mellanrum. De är inte tydliga på det sättet att de kontrasterar i färgen, snarare ligger nerverna på eller nedsänkt precis under bladytan, men då bladen i övrigt är släta så syns nerverna tydligt. Den klättrar och får en ganska graciös ranka som tjocknar till lite med åldern. Jag har valt att flytta den hit som en sp. aff. callistophylla då jag tycker att den i övrigt är så lik mina andra callistophylla att den hör hemma på den här sidan. Men det betyder inte att den är artad till callistophylla.
Hoya sp. Borneo (EPC-953) stod på min önskelista ganska länge som ett anonymt nummer. Ibland när jag hittar någon Hoya som fascinerar mig skriver jag genast upp den på min lista men letar inte alltid aktivt efter dem. Ofta dyker de snart upp till salu så jag kan slå till. Men denna lös med sin frånvaro. Till slut dök en stickling upp på europeiska ebay 2019. Det var inte en superfin stickling men eftersom den så sällan synts till salu bestämde jag mig för att köpa den trots allt. Den kom hem utan bekymmer, satte ett nytt blad och sedan en ranka med 3 blomställningsskaft. Under vintern stod den helt stilla, för att så fort värmen och ljuset kom 2020 börja blomma, mindre än ett år gammal. Sedan dess har den bara blommat, och blommat. Blommornas färg hade en ovanligt fin styrka och påminde närmast om callistophyllas blommor i färgerna.Tyvärr har den inte velat växa så mycket mer men jag hoppas den så småningom kommer bli en fin planta.Den växer i bark med lite pimpsten i. Egentligen skulle den sitta i en lite mindre kruka, men det var akut brist på sådana (och dessutom började barken ta slut) när det var dags att plantera, så jag slängde i lite pimpsten i hopp att göra blandningen lite mer luftig så den skulle tåla en större kruka direkt.
Hoya sp. aff. callistophylla (Kalsel)
Hoya sp. aff. callistophylla (Kalsel) är en helt fantastisk, nyligen insamlad callistophylla-klon. Jag har angett den här som sp. aff. callistophylla eftersom dess nuvarande handelsnamn är Hoya sp. Kalsel, och den skulle behöva artbestämmas av någon mer kunnig, men i mina ögon är det ingen tvekan om att det är just en callistophylla. Kalsel står för Kalimantan Selatan (Södra Kalimantan), vilket är en provins i Kalimantan där den är insamlad.
Hoya callistophylla är en vacker art, och det har traditionellt sett funnits många kloner i odling. Runt 2020-2022 fick sig arten ett uppsving samtidigt som direktimporteringar till samlare från Asien ökade. Det gjorde att under ett kort tag samlades många nya callistophylla-kloner in och såldes. Det upphörde efter något år eftersom de allra flesta, vågar jag påstå, nöjer sig med en klon av callistophylla. Det här var en av dem, och så fort jag såg bilder på bladen blev jag intresserad. Jag hade inte förväntat mig för mycket av den, och den överraskade mig stort när jag äntligen fick känna på den. Bladen är helt enkelt underbara. De är blanka, rundade och kupade och de mogna bladen får vanligtvis lätt nedsänkta nerver som ger bladen en underbar vågighet. Nerverna framträder tydligt och de har oftast rikligt med silver, även om jag i detta fall inte tycker silvret tillför något. Bladen kan bli ganska stora, och den har växt väldigt bra och snabbt för mig och har visat sig lätt att kultivera. Blommorna ser ut som callistophyllablommor, små flockar på korta blomskaft och med en krona med rödbruna spetsar som viker sig bakåt. Den här kom hem i mars 2022 och blommade första gången i april 2023.